Hissen hörs, det dunsar till och dörren går upp.
Ett svettigt troll tittar in. Attans så blött det blir i hallen.
-Vad är du för en liten långsvans? undrar Gert.
-Jag vill dig intet ont. Var inte rädd för mig. Jag heter Kirre.
-Kan man få sig en slät kopp kaffe bara så är jag nöjd, väser den oväntade och mycket ovanliga gästen med en svagt vibrerande stämma. Samtidigt smyger han sig försiktigt in i köket, klättrar upp längs Gerts ena byxben, sträcker sig över diskbänken, når precis diskstället och förser sig med den minsta porslinskoppen. Varpå han likt en smidig bergsklättrare som just nått toppen hasar sig nöjt ner på golvet igen.
Kaffet serveras. Ur frysen tar Gert fram en burk med finska pinnar och bjuder därtill.
Kirre skiner upp samtidigt som det har börjat skymma ute. Gert lägger märke till att Kirre har slutat att svettas men fortfarande ser han hur blöta lockar krullar sig i nacken på honom.
Inte helt osökt kommer Gert att tänka på att han har bokat tid till husets gemensamma bastu senare samma kväll. Och knappt hade han hunnit tänka tanken klart förrän kaffet var slut och det långsvansade trollet Kirre var borta.
Det var bestämt ett riktigt kaffetroll, tänkte Gert, steg ut i hallen och låste dörren.
TROLL