I dag har vi varit hemma med kråkor i näsan.
Det känns alltmer som vintern kommit. Vilket i sin tur resulterade i att vi var ute, fullt påklädda, i totalt och tillsammans, mindre än 5 minuter. Gossebarnen tyckte det var kallt. Och tiden det tog att klä på oss och av oss gör att dagen springer iväg.
Efter lunch satt barnen och bet sönder den allra innersta kärnan av Fridolins bäddmadrass. Madrassens överdrag har en lång, lång dragkedja som onekligen inbjuder till att öppnas. Men steget däremellan, från att nyfiket öppna madrassen till att tugga skummgummi, går mej förbi.
Men julgranar har vi så att det räcker; en stor och en liten här inne och en aningen störst ute.